Fredsbloggen

Ni må kalla mig facknörd men även den här gången vill jag prata om svensk vapenexport. Förra veckan kom ISP med sin statistik kring exporten under 2009. Återigen har vi slagit nytt rekord. Exporten av krigsmateriel steg under året med 7% och landar på total smått ofattbara 13,5 miljarder. Under hela 2000-talet har vi konstant legat bland de tio största exportörerna i världen. Bland mottagarna av krigsmateriel för strid - dvs. vapen – finns många länder som gravt och systematiskt kränker mänskliga rättigheter, som befinner sig i väpnad konflikt och som är långt ifrån att uppnå millenniemålen. Det är det sista jag vill fokusera på här och som jag tycker är mest relevant som denna – internationella kvinnodagen.

Ett av de åtta millenniemål som det ser mest hopplöst ut att uppnå är det om att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar till 2015. Hur man bör gå till väga för att uppnå detta mål är inte värst komplicerat. För att minska dödligheten i samband med graviditeter så krävs framför allt ökad tillgång till utbildad vårdpersonal vid förlossningar samt ökad kunskap om reproduktiv hälsa och familjeplanering. Alla stater som har ställt sig bakom målen har också åtagit sig att vidta åtgärder för att uppnår dem. Detta är till viss del en resursfråga men framför allt en fråga om politisk vilja och om prioriteringar. Pakistan har lagt 8,3 miljarder kronor på att köpa det svenska radarsystemet Erieye. Detta är 12 gånger mer än vad landet lägger årligen på vatten och sanitet.

Som jag nämnde i inledningen är det knappast fråga om hjärnkirurgi. Världens länder och ledare måste börja ta millenniemålen på alvar och prioritera dem. När Pakistan lägger 8,3 miljarder på köp av svenska radarsystem i stället för på att minska mödradödligheten gör det även oss, men framför allt politikerna i Exportkontrollrådet, till medbrottslingar.

Jesper Wiklund     

Sedan starten på året har fyra människorättsförsvarare mördats i Guatemala, där Kristna Fredsrörelsen just nu har fyra fredsobservatörer. Den 25 februari publicerade den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (CIDH) ett pressmeddelande för att fördöma morden och uppmana den guatemalanska staten att utreda fallen och döma de skyldiga (på engelska): http://www.cidh.org/Comunicados/English/2010/21-10eng.htm

 

Den 23 februari skrev Kristna Fredsrörelsen och 58 andra internationella organisationer under ett brev till presidenten för att uttrycka sin oro över de fortsatta morden på människorättsförsvarare i Guatemala. Läs mer här (på engelska och spanska): http://www.frontlinedefenders.org/node/2385

 

Situationen är även allvarlig i Chiapas i Mexiko, där Kristna Fredsrörelsen har tre fredsobservatörer. Den sjätte februari urartade en markkonflikt mellan medlemmar av Organisationen till försvar för ursprungsfolkens och böndernas rättigheter (OPDDIC) och civila stödbaser till Zapatistarmén för nationell befrielse (EZLN). OPDDIC har tidigare hotat och attackerat människorättsförsvarare och med hot om våld försökt tillskansat mark från andra bönder. Den här gången svarade zapatisterna med att mobilisera ett stort antal obeväpnade civilpersoner för att återta mark som OPDDIC tagit, vilket resulterade i att medlemmar från OPDDIC öppnade eld. Minst en person dog vid sammandrabbningen men sedan dess tycks de två organisationerna ha kunnat mötas. Situationen är idag så pass lugn att det går att skicka fredsobservatörer till området med hopp om att dessa ska kunna hindra en eskalering av konflikten. Människorättscentret Frayba har mer information om konflikten på sin hemsida (på spanska): http://www.frayba.org.mx/archivo/informes/100217_informe_bolom_ajaw_final.pdf

 

Detta inlägg har också publicerats på fredsobservatörernas nya blogg: http://fredsobservatorerna.blogg.se/ På denna blogg kommer vi kontinuerligt skriva personliga reflektioner om vårt arbete, våra liv och situationen i Guatemala och Mexiko så att ni där hemma kan följa med i vad vi gör. Kom gärna in och hälsa på!

 

Aron Lindblom, samordnare för Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram i Guatemala och Mexiko.

EU har ett fiskeriavtal med Marocko som inkluderar Västsahariskt vatten, Sverige röstade nej till avtalet då man inte ser fiske på ockuperat område som förenligt med folkrätten. Nu ska avtalet upp till diskussion igen. Det internationella nätverket Western Sahara Resource Watch offentliggjorde nyligen ett juridiskt utlåtande från europaparlamentet som medger att i sin nuvarande form innebär EU-fisket i området ett brott mot internationell rätt. Anmärkningsvärt är att uttalandet har hemlighållits i sju månader innan det nu läckte ut.

Zander och Aldo är två före detta svenskflaggade båtar som SVT:s Uppdrag granskning finner på piren i Dahkla, i det ockuperade Västsahara. Piren bevakas av marockansk polis och här bedrivs storskaligt fiske av utländska båtar. ”Vi lägger oss inte i politiken” hävdar Ove Ahlström, en svensk som fiskar i dessa vatten. Han menar vidare att det inte är nåt fel att fiska ”i Marocko” efter inbjudan från marockanska regeringen. Att området är ockuperat ser han som desinformation. Mot Ahlström finns redan ett åtal i Sverige för grovt otillåtet fiske, något som skedde innan båtarna bytte till utländsk flagg. ”Det är jag och de andra fiskarna som är offren för svensk politik med neddragning av fiskekvoterna” hävdar Ahlström vidare.

Visst förstår jag att det är besvärligt och sorgligt att det inte längre går att fortsätta fiska i utfiskade svenska vatten. Men storfiskarens snyftarhistoria hamnar i skuggan av det faktum att en stor andel av den västsahariska befolkningen bor i flyktingläger i Algeriet sedan mer än 30 år och resten lever under hårt förtryck på ockuperat område och att de, i strid mot internationell rätt inte får någon del av de resurser deras land besitter.

”Naivt” slår Rabab Amidane, västsaharisk aktivist som fått politisk asyl i Sverige, när hon hör intervjun med den svenske fiskaren. ”Fisket gynnar och legitimerar Marockos ockupation. Verksamheten är politisk.”

Följ arbetet med att uppmärksamma det ljusskygga och omoraliska utvinnandet av naturresurser i Västsahara och stöd kampanjen på: http://www.fishelsewhere.eu/. Uppdrag granskning om det gränslösa fisket går att se på svts hemsida och missa inte den intressanta fortsättningen nästa onsdag då programmet granskar vart fisket tar vägen.

Kari Berg