Svenska Jordgubbar

Snart kommer dom. De vita partytälten som på skraltiga ben står uppradade längs med landsvägarna och vid vilka det med stora bokstäver skyltas om "Äkta Svenska Jordgubbar". Jordgubbarna är då svenska för att de är odlade i Sverige - födda och uppväxta så att säga.

Nationella identiteter är inte alltid lika lätta att fastställa. Många som är födda och uppväxta i Sverige kan säga sig vara iranier, också. Precis som vissa födda och uppväxta i Spanien, Schweiz eller Washington säger sig vara svenskar. Också.

För att diskutera frågeställningen om identitet och vem som egentligen är svensk arrangerade Sveriges Muslimer för Fred och Rättvisa söndagen den 3 maj ett seminarium där ett antal personer fick ge sin syn i frågan. Mest kontroversiellt var kanske att en representant från Sverigedemokraternas ungdomsförbund också bjudits in att tala. Det kontroversiella i frågan rör inte så mycket att de bjudits in som hur extremt mycket de skilde sig från övriga deltagare. Liberala Ungdomsförbundets Frida Johansson Metso påpekade att den nationella identiteten egentligen borde vara ointressant ur ett politiskt perspektiv. Det viktiga är snarare vilka rättigheter och skyldigheter man har. Miljöpartiets Mehmed Kaplan påpekade i sin tur att han förvisso är svensk men också AIK:are och Stockholmare. För att fortsätta med jordgubbsliknelsen kan man säga att Johansson Metso ser eventuell KRAV-märkning som viktigare än ursprungsland och Kaplan ser till gubbens övriga attribut - är den stor, röd, saftig, rund?

Sverigedemokraternas ungdomar skilde sig från övriga genom att förkasta dessa olika synsätt och i stället hålla fast vid att jordgubbar bara är svenska om de själva upplever sig vara det samtidigt som de också uppfattas som sådana av andra. Det kontroversiella i den här frågan ligger i vilka de "andra" är som skall få avgöra svenskheten på bären. Är det Kaplan? Eller Johansson Metso? Eller kanske Anna Waara från Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa? Nej, det är så klart Sverigedemokraterna själva som ska åka runt bland de vita partytälten i sommarsverige, spotta i jordgubbslådorna och ilsket fräsa "den är inte svensk för det säger ja', och inte den heller för den tycker jag inte om. Den här kanske är svensk men då måste jag smaka på den först."


Jag har en känsla av att det som blir kvar när de sållat färdigt inte är mycket mer än en brun sörja som ingen av oss vill ha.



                                                                                                                                                                                            Jesper Wiklund


RSS 2.0