Fredsbloggen

På BMS så deltar också civilsamhället. Detta inkluderar allt från stora NGOs så som Oxfam och Amnesty International till mycket små nationella organisationer med bara en eller ett par anställda och med extremt begräsad budget. Till civilsamhället räknas dock också vapen lobbyn, mer om dem i morgon.

Vissa länders delegationer har med representanter från civilsamhället i sina delegationer. Det gällde även för den svenska delegationen där en representant från kristna Fredsrörelsen ingick. Under lunchpauserna brukar stater, organisationer och regionala organ som vill lyfta en särskild fråga anordna så kallade ”sido event”. Inför BMS4 anordnade KrF ett sådant event tillsammans med den latinamerikanska koalitionen för förebyggande av väpnat våld – Clave, och International Action Network on Small Arms – Iansa (där KrF ingår) kring syd – syd samarbete och närmare bestämt möjligheterna att öka utbytet av erfarenheter ock kunskap mellan latinamerikanskt och afrikanskt  civilsamhälle. Bakgrunden är att utbytet direkt mellan länder i syd ökar för varje år. Men relationerna mellan civilsamhället i olika länder har fortsatt följa de traditionella nord – syd mönstren där nord många gånger ses som givare och syd som mottagare. I Latinamerika finns det stor kunskap och mycket erfarenhet kring arbetet med vapenlagstiftning, vapenamnestier och opinionsbildande arbete. I Afrika har civilsamhället å sin sida kommit långt i relationen till regionala organ för nedrustning och vapenkontroll samt i upprättandet av nationella kommittéer för samverkan mellan myndigheter och civilsamhälle i arbetet för nedrustning.

Andra frågor som kom upp kring vilka samarbeten skulle kunna vara fruktbara är utbyte kring forskning och statistik kring väpnat våld, dess orsaker och dess konsekvenser. Det diskuterades också att fortsätta den kampanj som hållits inför fotbolls VM i Syd Afrika ”Don’t Shoot! – For a Gun Free World Cup” till VM i Brasilien 2014.   

För att kunna fortsätta arbetet valdes två representanter – Baffour Amoa, Ghana, från West African Action Network on Small Arms och Martín Angerosa från Clave (Argentina). Man upprättade också en mejllista där protokollet från mötet mejlas ut på engelska och spanska samt där de som är intresserade av olika aspekter av syd-syd samarbetet kan kontakta andra likasinnade.  

Mer kommer!

Jesper Wiklund

Regeringen utsåg onsdagen 22 juni den nye chefen på Stockholm International Peace Research Institute, SIPRI. Den utvalde är Göran Lennmarker, riksdagsledamot sedan 1991 och under denna mandatperiod ordförande i Utrikesutskottet samt ledamot i Krigsdelegationen och Utrikesnämnden. Göran sitter också med i Exportkontrollrådet, EKR, det parlamentariska råd som skall ge Inspektionen för Strategiska produkter vägledning i sina beslut om beviljande av exporttillstånd av krigsmateriel. Det är alltså EKR som är ytterst politiskt ansvariga för att tolkningarna av de existerande riktlinjerna görs så som det var avsett när de stiftades av Riksdagen. Den praxisförskjutning som skett kring den svenska exporten under de senaste åren, inte minst åskådliggjord genom den enorma ökningen av exportvolymen, kan alltså med rätta skylas på Göran & Co i EKR.

Nu väljs Göran Lennmarker att basa för ett institut som har till uppgift just att klarlägga den globala vapenhandeln – och dess konsekvenser. Frågan är om Göran över natten blivit fredsduva eller om regeringen satt en hök att ruva i en av världens mest prestigefyllda fredsinstitut?

Jesper Wiklund  

BMS  (Bianual Meeting of States) är den förkortning som vanligen används för det möte som vartannat år genomförs för att se över implementeringen av FN ”handlingsplan för att förebygga, bekämpa och utplåna illegal handel med små och lätta vapen i alla dess former” (vilket i sin tur förkortas ”PoA” uti från dess engelska namn - Program of Action to Prevent, Combat and Eradicate the Illicit Trade in Small Arms and Light Weapons inAll Its Aspects). Mellan 14 och 18 juni hölls BMS4 i New York. Vi kommer här på fredsbloggen berätta om aktörerna, diskussionerna och konflikterna på detta möte. Denna första text kommer handla om vad BMS och PoA är samt ge en beskrivning av procedurerna som omgav BMS4.

2001 beslutades det i FN att medlemsländerna gemensamt skulle bekämpa den illegala handeln med små och lätta vapen. Bakgrunden är att de flesta liv som spills i dag är ett resultat av våld med just denna typ av vapen. Med små och lätta vapen menas vapen som kan bäras och användas av en eller ett par personer och inkluderar allt från enkla revolvrar till luftvärns robotar och tunga kulsprutor. Det dessa vapen har gemensamt är att de är enkla att förflytta och gömma vilket gör det svårt att kontrollera dem. Många av dessa vapen, så som tex den ökända kalashnikov, är dessutom lätta att använda och har lång livslängd vilket gör att de ofta förflyttas från ett konfliktområde till ett annat – alltid dit efterfrågan och våldet är som värst.

Så, länderna kom överens om att bekämpa den illegala handeln med dessa vapen. Här bör det dock tilläggas att även den legala handeln är ett stort problem. Det absoluta flertalet av dessa vapen har tillverkats legalt och det finns i dagsläget ca ett skjutvapen per var tionde person globalt sett och varje år tillverkas miljontals nya. Detta är dock känsligt och PoA tar därför inte upp frågan om vapenlicenser och kontroll av civilt innehav inom länderna.

Varje år skall staterna skriva en rapport om hur det går med implementeringen av avtalet och vartannat år möts man i New York för att diskutera vissa frågor på plats. På dagordningen för i år fanns ”Gränskontroll”, ”Internationellt Samarbete”, ”Uppföljningsmekanismer” och ”Övriga Frågor” (här hade den mexikanske ordföranden Macedo velat ha med ”Fredskultur” men efter starkt motstånd från ett antal länder togs det bort). Sista dagen på mötet förväntas staterna anta ett slutdokument med uttalanden kring de olika frågorna på dagordningen som de alla kan stå inför. Helst skall detta antas i konsensus men beslutet kan gå till omröstning. Så skedde tex 2008 när USA och Zimbabwe röstade emot uttalandet. För att undvika en utdragen debatt och en ev. ny omrödtning hade ordföranden inför BMS4 fått hjälp av stater (så kallade ”Vänner till ordföranden”) att via konsultationer med andra stater ta fram utkast på slutdokument för de olika punkterna på dagordningen. Detta är viktigt att känna till för att förstå kalabaliken som utbröt sista dagen av mötet.

Läs mer i morgon!

Jesper Wilund