Bakom gallret

Antonio rensar odlingarna med macheten, med baskettröjan från fängelset på.

Fången bakom gallret i besöksrummet har suttit inne i två år och fyra månader utan dom. Han är en av säkert tusentals fångar i fängelserna i Chiapas som inte fått en rättvis prövning av sitt fall. Dessutom är han en av många som kategoriseras som politiska fångar och där man kan bevisa att de utsatts för rättsövergrepp med fabricerade anklagelser, inte fått rätt till advokat eller tolk, och som torterats vid ett flertal tillfällen, av poliser, på åklagarmyndighet och på anstalten. Samtliga politiska fångar har varit engagerade politiskt eller socialt och på så sätt setts som ett hot mot regering eller lokala makthavare, officiella eller inofficiella. Många av dem är zapatistsympatisörer, nästan alla tillhör något ursprungsfolk.

Som tur var finns det ljusglimtar i helveteshistorierna också. Några dagar senare åkte jag folkabuss tre timmar utanför San Cristobal de las Casas bland överväldigande bergslandskap och träffade en av de fångar som släpptes i april efter en över 30 dagar lång hungerstrejk och massiva påtryckningar från MR-organisationer nationellt och internationellt. Såna som vi. Nu sitter han i hängmattan i sitt lilla hus och frun lagar tortillas och de fyra barnen kan nästan inte slita sig ifrån honom. Han är visserligen villkorligt frigiven under förutsättning att han presenterar sig och skriver under dokument med jämn tidsintervall, något som han inte gör för att han anser att det är att förklara sig skyldig till ett brott han suttit inne för under sex år men inte begått. Men han är i sitt hus, med sin familj, odlar sina saftiga apelsiner och fortsätter att organisera sig i den by han lämnade.

På den resa som jag gjorde i Mexiko i september frågade jag representanter för olika MR-organisationer och sociala organisationer i det civila samhället hur viktig den internationella närvaron och påtryckningar utifrån är. Alla svarade gemensamt att det har stor betydelse, för människors säkerhet och för att få resultat i olika påtryckningsfrågor.


- Det bästa verktyget för att få stopp på övergrepp är att föra fram dem i offentlighetens ljus, säger Diego Cardenas, chef på MR-centret Frayba i San Cristobal i Chiapas, och pekar bland annat på just frisläppandet av ett 30-tal politiska fångar ur fängelser i delstaten efter internationella påtryckningar i våras.


Era handlingar gör skillnad!
Glöm inte det.

Tove Silveira Wennergren

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0