Fredsbloggen

I morgon åker Moses John tillbaka hem till Sudan efter en intensiv vecka i Sverige. Han återvänder för att göra det till synes omöjliga - arbeta för fred och ickevåld i ett land sargat av blodiga och uppslitande inbördeskrig som härjat landet nästan hela tiden sedan självständigheten 1956. Han och organisationen (SONAD) som han är generalsekreterare för arbetar för att föra samman kristna och muslimer och utbilda i ickevåld, demokrati och mänskliga rättigheter.

Att människor som flytt från den södra delen av landet undan ett krig som tagit två miljoner liv, drivit fyra miljoner på flykten och där övergrepp och trakasserier varit vardag är det nästan obegripligt att de framhärdat med detta arbete arbete för försoning och ickevåld i 17 år. Det är svårt att greppa att denna stillsamma man trotsat våldet och hatet i en sådan kaotisk och farlig tid. Och nu väntar nya utmaningar.

I januari stundar den folkomröstning där människorna i södra delen av Sudan ska få avgöra om de vill bli självständiga. Oron för nya våldsamheter, speciellt om regimen i norr beslutar att trots löftet i fredsavtalet från 2005 strunta i folkomröstningen, är stor. Men Moses John vågar hoppas. Inför det första parlamentsvalet på decennier som genomfördes i april i vår var många oroliga att inbördeskriget skulle bryta ut igen, men det gick bra. Då kampanjade SONAD intensivt, och det kommer de att göra även denna gång.

- Vi har en lång väg kvar till ett fredligt samhälle och när vi samlar folk till ickevåldsutbildningar säger de: vi visste inte att man kunde arbeta för sina rättigheter utan våld. Men jag ser ändå hopp och förändring. Alla människor kan förändras, och även om folk ser religion som något som skiljer människor åt är det egentligen något som förenar.